Arg på mitt eget handlande
Läste nyss något jag inte skulle ha läst. Trodde tårarna hade försvunnit. Men dom fanns där inom mig. Kvar. Hopplöst känns det. Arg på mig själv blir jag. Varför. Hur kan ord såra så mycket - samtidigt som dom gav mig så mycket glädje förut. Nu känns de orden - bara som slag i ansiktet.
Nej, nu ska jag tänka på något bra och det är R. På åters!
Nej, nu ska jag tänka på något bra och det är R. På åters!
Kommentarer
Trackback