A French love

Nu har jag äntligen tagit tag i mitt förra. Det känns så otroligt bra att jag har snart lämnat allt det där bakom mig. Bara 2 saker kvar - sen blir jag fri, fri från ångesten, fri från allt det där.
Annars så är jag mer vit än svart och det känns bra, väldigt bra. Jag mår bra och jag vill fortsätta må bra. Jag hoppas så innerligt att det ska bli. Men det finns många illusioner där ute - alldeles för många. Som så många gånger förr - blir man lätt förblindad av sagorna. Jag hoppas att den här gången - att de inte är någon illusion - utan ren och skär sanning, lycka och välmående. Jag anser på många sätt att jag har skonat mina brott och att de är min tur att äntligen få känna lyckan. Det var 4 år sen och det börja kännas nu. Men inte så at det blir ett beroende, en svaghet - utan mer att jag känner att de är rätt nu. Just nu känns  det som att jag vill vara där under täcket och bara få höra ditt fina skratt, dina fina ord och bara få drömma mig bort, bort till dig .Snart.