5 Mars
Vaknat. Pratat. Tränat. Dusch+Fix. Frukost. Surf. Snart: Promenad till jobbet, Jobba 7h. Hem.
4 Mars
Dagen i korthet: Promenad till arbetet, arbetet 4h, middag på kina, samt en liten mjukglass med vitchocklad topping och mys med Tess. Skjuts av Roger hem, vila framför tv:n. Träning 50 min. Snart en kopp vanilj te och Satc.
Natt
Nu blir det sömn sedan ett uppvaknande vid 8. Tramp, dusch, frukost och sen stamp ner på stan. Arbeta 4h. Sen -I love kines.
Kär(Lek)
Försvinner allt bara på en sekund? Tar allt bara slut, den sekunden man väljer att inte leva med den personen man har träffat, lärt känna, skrattat med, sovit med. Nej, det vet väl alla att den inte gör? Men osäker är jag, för ibland känns de som att de gör de, alltså tar slut på bara den sekunden. För hur annars går de till när man slutar helt upp att säga hej? Hur kan man inte säga hej, ta en fika, skriva en rad eller liknande? Är det just för att för den personen som känner/agerar så - har förlorat sin kärlek, att den har försvunnit? Eller är det för att den personen döljer en sanning? Vart tar all kärlek vägen?
Jag har inte älskat många, men de få förundrat för just den starka gesten – borde veta det vid det här laget. En han var mäkta bra, bra på att få mig att leva, få mig att skratta, uppleva. Vi förlorade varandra på vägen efter att kärleken försvunnit. Nu är vi ett minnet blott, någon gång stöts vi på, gestikulerar, pinsam stämning och ett hej. Hur kan de bli så? När man levde så länge, så tätt in på? Det är just de, vart tar kärleken vägen? En han älskade(ar) jag än. Fast att han kanske nte vet det, fast att vi aldrig hann utforska det som skulle bli de bästa. Vi fann varandra, när vi båda behövde lyckan, drogen. Kärleken. Men vi har alltid de. Jag vet att han och jag är för evigt samman länkade. Tack för kärleken. Sen så har min kärlek spelats ut, det tar tid, man kommer tillbaka. Men som så många gånger förr, så träffar man på nitar i kärlekens lotteri. Dessa tar tid, dessa gör en liten, svaga, annorlunda, dumma. Men på ett sätt så gör dom oss starkare. Men just i mina fall, så har verkligen kärleken gått sin väg.
Ibland har jag blivit så arg, så arg för att någon leker med ens känslor, ens innersta. Men så plötsligt så står jag där själv och gör det samma. Då känner jag mig som en feg, dålig och ångest beroende person som undrar - vem fan har jag blivit? Jag är absolut inte guds bästa barn, det vet speciellt mina två systrar och min fina familj på Frösön. Alla gör vi misstag, misstag som gör oss mänsklig, svaga, ängslig, men samtidigt en gnutta eller förhoppningsvis väldigt mer förnuftig. För det är med ens vänner man ser att alla gör misstag, men man blir aldrig dömd för misstagen. Det är just det, den kärleken kommer aldrig jag behöva undrar – vart den tog vägen. För den kärleken består.
Dagen
3 Mars
Åter kommer.
Ständig förändring
Just nu mår många i min närhet bra - det känns förträffligt bra. Det ska alltid vara så, men få förunnat. Så är det så kallade livet. Väldigt ofta - inte som man har tänkt de- Men få tal gånger för underbart för att vara sant. De är dessa stunder vi alla längtar och söker efter, de är på något sätt så vi överlever vardagen. För vad vore livet utan hoppet?
Tankar kring min förändring; Jag blir lite små rädd över hur jag har förändrats från mini-eremit - till en social person - på en relativt kort tid. Det känns väldigt bra - men samtidigt väldigt ovant. Förändringen tog fart den dagen jag flyttade till Härnösand med mina två systrar. Jag blev helt enkelt en mer mottaglig person för människor i min närhet dygnet runt. Jag har aldrig trivts i andras sällskaps särskilt bra, en person och ingen mer. Men vi bodde 4st i en mysig 3:a och de gjorde mig mer männsklig. Jag lärde mig mycket tack vare dessa två underbara vänner. Nu går de inte en dag utan att jag saknar familjelivet med middag på bordet, mys, samtal, skratt, gråt, bråk och glädje. Just nu är vi väldigt splitrade - Lilly är kvar i Härnösand med Elliot, Carro bor i Oxelesund med finaste bebis i magen och jag är i Östersund. Långt borta helt enkelt. Men vi har alltid varandra oavsett hur långt bort vi är. Våra band till varandra känns starka och de kommer bli mer tåliga för slitage för var dag som går. Så jag känner bara en stor glädje över att jag har två så fina systrar i mitt liv. Tack.
1 Mars
Tänker på dig nu. Du finns alltid i mina tankar gumman. Vi finns här. Kom hem nu! Du förtjänar så mycket bättre, älskade vän.
25 Februari
Just nu går det mesta på högvarv, mycket som jag vill, mycket som jag inte orkar. Mycket som jag funderar på. Allt går. Men ändå känns allt ganska behagligt. Livet känns så där lagom som allt är i lagom-landet Sverige. Ganska stadigt. Önskar jag hade tid över till att skriva mer, men lusten infinner sig inte ofta för jag gör så mycket annat. Men nästa vecka när jag jobbar heltid på jobbet ska jag ha datorn med mig och skriva. Vill skapa något.
Har mest jobb framför mig denna vecka och nästa:
Imorgon blir det jobbet 11-18. Sen Fh 18.30- och sova hos fina mamma.
Fredag blir de även jobb 11-18 och sedan Bio med Roger
Lördag 08-17 - ingen utgång (skönt)
Söndag 08-15. Sen ska jag och pappa handla massa mat till mig - snällast.
Vecka 10.
Måndag 08-18
Tisdag L
Onsdag 11-18
Torsdag 08-18
Fredag 08-18
Lördag 08-17
Söndag L
Ord
Samtal
Ego Girl.
Inställt.
Pratade nyss med min fina vän Carro - så mysigt. Längtar tills jag får träffa henne och magen.
23 Februari
Helgen blev fantastiskt bra. Arbetat och umgåtts med finaste gänget. Vi börjar bli tajt. Ännu tajtare blir vi på tisdag - då de är semelfest hos Nadja o Nina i dubbel bemärkelse. HaHa.. Blev utgån i lördags efter jobbet, han komma och svepa två stora drinkar innan vi satte oss i bilen och åkte ner på Plaza. Nina och Sebbe låg i bakluckan. Victor fick små panik och trodde luften skulle ta slut. Som vanligt fixade Victor in oss, så köa fick vi inte göra. Väl inne vart de ganska lugnt, träffade på ett antal berusade bekanta personer. Sen såg jag en person som totalt ignorerade mitt fina lilla hej. Tråkigt. För personen. Sen åkte vi på Max handlade lite mat, hem till Tess för lite lugn efterfest sen så somnade vi. Söndagen bestod av Tages, skratt, Hipp Hipp, ännu mera skratt och godis. Kvällen avslutades med att Roger kom och hämtade mig så jag kunde sova i min säng, guldvärt. Härlig helg, tyvärr inga kort.
I dag blir de Barkurs i några timmar sen hem, imorgon blir de som sagt semel-fest. Sen börjar jobbet igen på onsdag. Har hunnit med 16,5 km idag, känns super skönt. Även hunnit med armar, ben och mage. Nu ska jag fixa mig och sedan gå till Folkan. Härligt med normala temperaturer - då kan man börja gå igen. Underbart.
Tankar: Dock små besviken över att inte Mickey Rourke vann en Oscar - han var verkligen värd den för den roll prestation han gjorde i The Wrestler. Men Kate W vann och hon är så otroligt duktig aktriss och så genuint ärlig, vanlig. De var de jag tyckte om Oscars. Däremot såg jag en väldigt intressant dokumentär om Strindbergs Fröken Julie - otroligt se värd, handlade om uppsättningen som spelades på Dramaten 2006 med Persbrant och Bonnevie. Otroligt vacker kvinna. Och om hur Fröken Julie spegalde dåtidens och nutidens roller för en kvinna i samhållet så väl hur en människas innersta essens är den man är. Att vara männsklig, att fela. Skulle verkligen ha velat sett just den uppsättningen, fick se några delar ur den under dokumentären, samt hur de arbetat undertiden innan premiären. Ibland önskar jag att jag hade sattsat på teater och film världen. Skådespeleri, har hört de många gånger men aldrig vågat tagit steget dit
Lista
Gör: Jobbar
Gillar: Förväntningen
Dricker: Cola Light
Tänker: Ständigt
Längtar: Efter Carros Bebis
Bästa stund: En kopp te med en vän/vänner
Inne: Ja
Färg: Fördagen svart, svart och lite jeans.
Annorlunda: Inget
Att vara
Att vara männsklig är väl att kunna fela, att kunna göra misstag. Att lyssna på hjärtat, men inte på själen. Att förblindas av allt som är omkringen, alla frestelser, alla komplimanger. Att behöva behovet av bekräftelsen. För som människa är de <inte lätt att veta vad som är och inte är. Vad man ska och inte ska, känna och inte känna. Hjärtat och hjärnan är lika komplicerade och komplexa. Ibland så skulle jag vilja att bara en av dom fungerade. Skulle inte allt bli lite mindre komplicerat?
Ibland behöver man pausa, stanna upp och tänka - är de så här de ska vara, kännas? För annars så kanske allt blir ett totalt känslo-kaos och man blir helt likgiltig och bedövar känslorna med bekräftelser. Man försvinner från sig själv och ens värderingar och förvandlas till ett tomt skal. Det är ingen annan än en själv som kan skala bort de toma skalet som döljer de rätta höljet. Ens rätta jag som oftast är ett förnufftigt och sant jag.
Att blotta sig själv är en styrka, att vara sig själv kan vara en svaghet? Ångesten förekommer ofta, för att sanningar kommer fram eller tvingar sig fram. De är som sagt männskligt att fela. Men är de männskligt att vara?
Otroligt bra
Homer to Lisa: The toilet recommended a place called Americatown!
17 Februari
I går pratade vi om livet och när de tar slut och för vissa för tidigt - men alla kanske inte ska leva? Tänk om livet är väldigt kort för några, för de som väljer att försvinna bort. Inte de som medvetet blir tagna dock. Där är livet alldeles för orättvist. Bara en tanke.
Dagen
I går vart de en super mysig måndagskväll hemma hos tjejerna. Vi satt och skvallrade, drack massa te och planerade in saker. Så på fredag är de mys hemma hos mig med fika, lördag utgång och fira Ninas födelsedag (som är idag), sedan bakis mys hemma hos tjejerna på söndag. Sover hos Tess. Sen på Tisdag planerade vi in en semel-kväll. Mys. Sen åker vi förmodligen (väldigt säkert) till Sundsvall runt den 20 mars för att bo på hotell och fira Nadjas födelsedag, vi fyra. Hur mysigt som hellst. Just nu känns allt så himla bra i alla falla med mina vänner. Visst har jag några för långt bort, men annars är de på topp. Nu blir de ett pass, sen göra mig i ordning och sen ner på stan en sväng för att fixa lite. Ikväll ska jag förmodligen hem till Roger - han fyller ju år som Nina och mina finaste vän Daniel. Tänk 3 favorit på samma dag. Imorgon blir de jobbet igen 4 dagar framåt och ett plus pass på lördag efter vanliga jobbet, sen direkt ner på Plaza. Känns skönt att få några timmar här och där extra nu när de är så torrt på extrajobb.