Repris.
Jag vaknade bredvid dig. Såg alla bilder från igår. Du såg inte, men hörde hur jag frågade. Vem är jag ikväll? Jag vet att det är svårt över telefon, där vi var varandra nära, nu vill du därifrån, jag vet att du har tänkt, men berätta hur du mår. När det äntligen är över. När broarna inte syns mer. Då faller vi tillbaks dit vi vill. Du Håller mig kvar i nått jag försöker lämna. Jag vet vad som måste göras. Ändå sitter jag kvar här och det skrämmer mig att jag kan nå dig var du än är. Jag vet vad som måste göras. Ända sitter jag kvar här. Och som vi båda vill. Mer än någonting annat. Så står det skrivet i pannan att man väcker en ångest när man släcker en annan. När du går därifrån och jag håller kvar. Så vet vi båda att det är såhär man mår när man hemligheter har. Det är dags att lägga på men att stanna känns så rätt.
Det var ett tag sen nu. Jag lärde mig så oerhört mycket av dig. Tack.
Det var ett tag sen nu. Jag lärde mig så oerhört mycket av dig. Tack.
Kommentarer
Postat av: Tess
Trevlig blogg, hit kommer jag komma tillbaka! :)
Frågestund på min blogg, passa på att ställa en fråga du också!
http://theresevictoriajohansson.blogg.se
Trackback